Part 2
Iallafall, man ska ta hänsyn till sig själv och sina behov. Inte alltid, självklart, men jag känner också alltför många som aldrig gör det. Man behövder inte alltid vara den som offrar sig, man behöver inte alltid oroa sig för att göra fel, man behöver inte alltid gå efter vad andra vill och man ska kunna säga nej. Tillslut tröttnar man ju på att vara den som alltid ska anpassa sig efter andra. Våga vara dig själv, det är så folk vill ha dig. Våga komma med egna förslag, ibland får väl folk göra det du vill också. Om du åker till någon varje helg KAN du faktiskt begära att denna person åker till DIG någon helg för en gångs skull. Man ska inte alltid kräva saker, men som sagt, man ska ändå ta hänsyn till sig själv och sina behov ibland.
Sen pratade vi mycket om att man inte kan rå för känslor, det som är rätt eller fel är de handlingar man har utifrån dem. Om man har gjort fel måste man rätta till det, oavsett konsekvenserna. Kanske måste man ta smällen för vad man har gjort, men det är väl egentligen det enda rätta att göra? Dessutom får man aldrig inbilla sig att man äger en person. Fredrik sa att jag var lite av ett kontrollfreak på ett sätt. Och ja, han har helt rätt. Jag är ett kontrollfreak för jag kan inte släppa. Jag vill inte dela med mig. Jag vill bara ha. Men nej, jag äger inte dig. När Fredrik bad mig att tänka mig in i din situation blev allt plötsligt mycket mer logiskt. För ja, skulle jag inte ha agerat på samma sätt? Kanske. Antagligen. Jag försöker förstå nu.
Det sista jag ska ta upp är att det är så lätt att få skuldkänslor för saker man egentligen inte kan göra något åt. Man ska inse när man gör fel, ja, det är sant. Men om man faktiskt inte har gjort ska man inte heller ta på sig skulden för. Om man jämt oroar sig för att göra fel leder det till att man faktiskt gör fel, så är det bara. Slappna av bara. Att klandra sig själv jämt leder ingenstans. Gör vad som känns rätt så kommer det med största sannolikhet bli rätt.
Att ta hänsyn till sig själv är även otroligt svårt då mycket hänger ihop med vanor och mönster. Har man rollen som den ansvarstagande och som nästan aldrig tar hänsyn till sig själv är det väldigt svårt att bryta den rollen och få en annan. Ofta måste man bryta den vänskapen helt ibland för det inte går att ändra hela vänskapskretsen eller liknande. Men står man upp för sig själv och håller fast vid att man ska ta hänsyn till själv så fungerar det. Det är värt att kämpa för förr eller senare så får man sin belöning och folk accepterar att man också är den som tar av kakan.
Tänka sig in i andras roller gör ofta att man får "aha-upplevelser" vilket du verkar ha fått och det är otroligt kul att läsa och höra =).
Är nog dags för mig att påbörja mitt monster-inlägg snart, annars kommer du ikapp mig (A) =P Kul att du skriver mycket =)
