Saikotic - life is a song, sing it.

I vanliga fall brukar jag inte vara särskilt glad åt snö, därför blev jag förvånad över hur lycklig jag kände mig över att gå ut när jag skulle gå till affären. Alla fina tända ljus mot den mörka himlen, den vita glittrande snön på marken och den fräscha kalla luften. Jag tror Henri minst sagt blev förvånad när jag kom tillbaka och såg ut som en snögubbe och säger "Kom vi går ut!".





Imorgon ska jag baka kladdkaka och chokladtryfflar. Det stod att man kunde ta lite av sin favoritlikör och ha det i tryfflarna, och jag har en Bailey's från kryssningen så det ska jag helt klart testa!

Skolan och jobbet går åt helvete fortfarande, ser fram emot att få komma till psykolog och läkare i januari. Vet verkligen inte hur jag ska fixa allt. Det jobbigaste är nästan pengarna faktiskt. Är jag inte i skolan eller på jobbet har jag absolut ingenting att leva på - men ska man verkligen behöva gråta av ångest så fort man ska till något av dem? Tror knappast det.

Tack Henri och de som försöker hjälpa mig ur skiten. <3