Saikotic - life is a song, sing it.

Jag måste av någon anledning alltid se mig själv som en stöttepelare. Faller någon finns jag där och tar emot. Ofta är det tungt att hålla upp allt, men jag ser det ändå som min uppgift. Det känns inte som ett tvång, jag bara trivs med det. Jag trivs med att hjälpa och bry mig. När jag misslyckas som stöttepelare ser jag mig själv som värdelös, oduglig och misslyckad. Jag klarar inte av min uppgift. Denna gång föll jag. Jag var den som fick allt att rasa.

Jag misslyckades.

Det finns ingen jag hatar mer än mig själv just nu.